God Jul!

Vi vill bara önska er alla en riktigt GOD JUL därhemma. Här kommer ett par bilder från våran julstämning...






Imorgon börjar vi våran andra resa runt Nya Zealand. Resten av sydön och sedan norra ön upp mot Auckland i våran utomordentliga kanonbil.

Än en gång, God Jul och hälsa tomten!

Glaciär och Kerstins kalas

Denna gången ska jag hålla mig tyst och lugn och inte skriva så mycket, jag tror bilderna talar för sig självt...

Sista svängen på våran första roadtripp så åkte vi till de två glaciärerna på västkusten. Lite svårt att få perspektiv på det men tänk er en större älv i Sverige, en sådan ”älv” kommer från varje glaciär och då är allt bara smällt vatten från snön. Trots detta har glaciären blivit större senaste åren….



Vi tog ingen dyr guidad tur utan åkte bara upp och tittade på de båda sen bar det av hemmåt för att tajma in Kerstins 50års fest.

 

Festen blev mycket lyckad och jag tror alla hade fantastiskt roligt. Det var tipspromenad, ukkulele spelning, sång, dans och såklart tal från jubularen som idag firade med en blond peruk till midjan. Hela festen var i 70tals schema så vi åkte iväg till en second hand affär och köpte det första som verkade vara från den tiden. Hoppas ni kan förstå/föreställa er hur mycket självförtroende och självdistans det krävs för att dels dra på sig dessa kläder och sedan visa Sverige det. Jaja, vi hade superkul så hoppas det förmedlas genom skärmen. Såhär såg folk ut på 70 talet, eller hemma hos Kerstins den 13e december 2008.

 


När storfiskaren talar om...

Efter det helt fantastiska Milford Sounds var det dags för mig att testa fiskelyckan här i Nya Zealand. Förhoppningarna var på topp då staden vi skulle till (Gore) kallas för ”The World capital of Brown trout” vilket på svenska blir ”Världens huvudstad för öring”. Jag skulle också direkt testa den mytomspunna ”Mataura river” som är en av världens bästa älvar för just öring. Efter lite diskussioner med en mycket trevlig kvinna på en sportaffär kom jag fram till att det var likabra att köpa fiskeutrusting för priset var löjligt lågt för allt utom fiskekortet. 450kr senare hade jag ett spö, en rulle, lina, 3 drag samt fiskekort och en förväntansfull Erik Fridén påväg mot älven.

Efter att fiskat ca 3 timmar fram till halv 11 på kvällen sov jag ett par timmar och gick sedan upp igen vid 5 tiden på morgonen och fiskade någon timme till, allt för att få ut så mycket som möjligt av Mataura river. Det slutade på 3 öringar mellan 0.5 – 0.8kg, en lax vid samma storlek samt någon  mindre som fick simma hem och göda till sig. Resultatet var väl inte direkt dåligt fast för världens bästa älv vet jag inte? Många smarta människor skulle väl sagt att det kan vara fiskaren som är felet också fast jag skyller helt på älven ;). Jaja, nu har jag grejor så jag skall göra fler försök under resans gång och förhoppningsvis ett bättre resultat.

Gore fish 

Queenstown har vi hunnit med också! Det är stället dit alla världens äventyrare åker för att få så hög adrenalinrush som möjligt och det märks, på priserna! I mitt tycke var det en riktig skitstad! Liten, trång och alldeles för exploaterad. Märktes också på alla Nya Zealändare då de inte alls var lika trevliga, öppna och pratglada som vi blivit vana vid.
Meningen var att vi som jag skrev tidigare skulle göra en s.k tramping då man går ett par dagar runt en rutt uppe i bergen. Fast efter att tittat igenom listan på allt vi var tvungna att hyra började vi tveka lite. En lång vandring uppe i bergen verkade då bli det absolut dyraste vi hittills gjort på resan…
Sedan träffade vi 2 tjejer som gjort denna vandringen dagarna innan och de hade blivit fast i en snöstorm med minusgrader. Nej då sparar vi pengarna och gör en längre dagstur istället! Lite galet att man kan gå runt i shorts i 25 graders värme nere i staden fast uppe i bergen är det snöstorm…

julgran utsikt Utsikt över Queenstown

Nu har vi kommit till en liten stad som heter Wanaka. Vi har blivit tipsad av både Joakim och en om ett ”Pusselmusséum” här i stan som skulle vara helt speciellt och eget eller ”One of a kind” som man säger på Engelska, vet inte hur jag översätter det bra. Haha apropå det så märker jag att jag tappar svenskan när jag ska prata. Vi träffade ett svenskt par idag och vid ett par tillfällen hittade jag inte ordet på svenska utan fick säga det på engelska.

Musséet var minst sagt eget, det hela handlade mycket om illussioner, vridna tankesätt och såklart  pussel. Det började med en labyrinth i mänsklig storlek, tänk er spelet där man har en boll och ska rulla på en platta man håller i händerna och ska undvika hålet fast i mänsklig storlek och 100x så stort. 2 km labyrinth i mänslig storlek och målet var att hitta alla fyra hörnen. Ett par senare kilometer hade jag iaf hittat alla 4 hörnen, fråga Lovisa hur det gick för henne ;).
Andra delen var illussioner och vridna bilder som får hjärnan att tro den ser något annat. I ett rum visar de hur de spelade in ”Sagan om ringen” med dvärgarna storleksskilldnaden mot trollkarlarna, titta på bilderna nedan…

 magic illusion Aaarrr

De andra rummen hade liknande teman med rum byggda på ett sätt som gör att det skapar synvillor.

Lollo i lutande rum .... 

Nu börjar Kerstins 50 års fest närma sig så vi börjar bege oss tillbaka mot Chistchurch fast först ska vi stanna upp vid 2 glaciärer imorgon och förhoppningsvis lite fiske på vägen.

Hoppas ni inte tröttnar på naturkort för det gör verkligen inte vi, naturen här är helt FANTASTISK.

Niiiiiiicce

Undrar ni varför vi inte blir solbrännda är det för att vi vågar inte riktigt sola här,  ozonlagret är så dåligt så UV-strålningen är extremt hög och farlig.
Flygbiljetten till Australien bokade vi igår också, 14e Januari åker vi vidare till kängurulandet.

 

Ha det bra och Glad midsommar på er!


Chokladfabrik och pingviner

Nu har det hänt grejer sen sist!

Som ni vet fick vi äntligen tag i våran pärla så att vi kunde påbörja roadtripen. Första målet var Dunedin på östkusten, med lite stopp efter vägen.
Först körde vi in i Waimate som är väldigt kända för sina jordgubbar. De har t.o.m. en egen jordgubbsfestival. Såklart var vi tvungna att smaka och jag måste säga att de var riktigt goda! Det måste nog nämnas också att jag aldrig ätit så mycket jordgubbar som jag gör nu. Massvis!! Riktigt mumsigt!

Andra stoppet gjorde vi i Moeraki som är kända för sina boulders. Stora, runda stenar på stranden som formats och slipats av havsvattnet. Där var det också nära att vi förlorat vår kära Kiwi då han bestämde sig för att ta sig ett dopp i det blå. Tack vare Eriks rådiga ingripande kunde Kiwin räddas från det kalla vattnet. I sann Nya zeeländsk anda regnade det till och från i princip hela dagen!

Moeraki boulders

Sent samma dag kom vi fram till Dunedin. Läste igenom lite broschyrer om stället innan vi slocknade helt utmattade!
När vi vaknade hade vi en fullspäckad dag framför oss. Den började med ett besök till Cadbury World, chokladfabriken! Vi fick se hur chokladtillverkningen går till och fick lite smakprover. Det tyckte jag var riktigt spännande, chokladfantast som jag är.

Sedan begav vi oss till Baldwin street, världens brantaste gata! Tog en promenad längs med den. Men den var så brant att när vi väl kom längst upp och jag kikade ner lite försiktigt fick man nästan svindel..

Världens brantaste gata Albatross i sin fulla storlek. Rätt gigantisk! Uppstoppad albatross Här ute bland klipporna trivs albatrossen bra!

Efter det var tanken att vi skulle boka en tur ut till Royal Albatross Center, där världens enda albatrosskoloni på land finns. Efter lite betänkande kom vi fram till att vi skulle prova åka dit utan guide. Det visade sig vara lika fränt då vi fick se en gigantisk albatross flyga bland de betydligt mindre fiskmåsarna.
Då var vi egentligen mer eller mindre nöjda men vi hade hört mycket om Yellow-eyed Penguins som skulle finnas i närheten av albatrosserna så vi gjorde ett besök dit med och hann precis med en grupp som skulle dit och kika. Dit tar man sig nämligen bara med guide då pingvinerna bor på privat mark. Ägarna till marken ser till att pingvinerna har det bra eftersom dom är sällsynta. De finns bara här nere på södra sydön och på lite småöar ute i havet. De är väldigt söta! Det var precis som en expedition när vi skulle dit ut, vi fick följa pingvinerna i deras riktiga klimat. De var inte alls instängda utan kunde gå vart de ville och ville dom flytta från stranden till en annan ö kunde dom gott göra det! Vi fick gå i tunnlar på marken och smyga tyst på små stigar, allt för att inte störa dom. Vi kom dom riktigt nära ibland, närmare än jag trodde. Vi fick t.o.m. se en liten bäbispingvin! Det var riktigt häftigt!

Den gulögda pingvinen! Jättesöt! Här ser man en översikt över hur pingvinerna bor. Tittar man lite närmare ser man dom små tunnlarna vi fick gå i för att komma riktigt nära.

Dagen efter begav vi oss ut på vägarna igen. Passerade byn Gore som är känt för sitt goda fiske, men det ska Erik få berätta mer om sen..

Det som slår mig varje dag när jag kikar ut genom bilfönstret är hur fantastiskt fint det är här!! På västkusten speciellt, där vi är nu. Massa höga berg och gröna kullar. Här finns det t.o.m. snöfläckar lite här och var. Innan vi åkte hit hade jag verkligen ingen aning om att det här landet hade så många sidor! Allt från badstränder i norr till snöstormar i söder. Vi försöker ta så mycket kort vi bara kan på utsikten men det blir inte speciellt bra med våra fjuttkameror.

Fjorden i Milfords sounds

Ranglig gammal bro över en forsande fors Vart gömmer sig Erik?

För någon dag sedan åkte vi på en väg som heter Milford road och som gick ut till Milford sounds. Det är ett av Nya Zeelands absolut mest kända platser, på grund av vyerna och fjorderna. Det är ett måste om man åker hit.
Gissa om man känner sig liten när man står på en avgrund och tittar ut över alla enorma berg som egentligen inte ser så enorma ut förrän man får lite perspektiv. Titta på bilden ovanför till höger. Erik är inringad med rött!

Vi är just nu i Queenstown där vi nog ska stanna ett par dagar. Får se hur det blir med våran fjällvandring. En annan sak jag absolut ska testa på är att hoppa fallskärm. Men om det blir här i extremsporternas huvudstad eller längre fram under resan får vi se. Vi har också diskuterat att ta en heldag på hästryggen. Eller jag har väl mer eller mindre övertalat Erik rättare sagt!

I övrigt så har vi det riktigt bra. Inga missöden än så länge och våran kära gamla pärla går som ett skott!

Vad gäller att namnge våran kompis så namngav han sig liksom själv. Det var som så naturligt! Joppe är hans namn! Men tack för alla fina förslag! ;)

Egentligen hade vi sagt att vi skulle försöka uppdatera bloggen ett par gånger i veckan. Det kommer variera lite då det kommer vissa perioder då vi inte har speciellt bra internetmöjligheter alls. Men vi tänker på er och gör vårt bästa att uppdatera då det går.

God jul på er!

/Lovisa

En sak till! Vi har skaffat ett gemensamt telefonnummer här nere; 0064 (0)210 711016.

RSS 2.0